jag är bra.



och så sitter jag här som så många hundratals gånger förut. det känns okej. mittemellan. trist att inte kunna klara mig själv men samtidigt tacksam över aatt jag har någonstans att vända mig när det blir jobbigt. som det är nu så är jag tacksam. jag får förståelse, stöd, uppmuntrande ord som gör att veckorna inte känns så hemskt usla. utan bara lite uselt..

idag fyller jag år och jag är glad att jag fortfarande känner pirret som man kände när man var liten. jag gillar när jag får uppskattning. när dom jag älskar säger och visar att dom älskar mig. just nu behöver jag mycket sånt så det är ju inte mer än lägligt.
jag längtar tills min fina familj kommer och hälsar på.


nu ska jag fortsätta lyssna och njuta av min musik. får passa på de få stunderna jag har ensamtid. man blir så gossig i kroppen av bra musik man gillar så det hjälper måendet.


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0