vågar inte hoppas

det är svårt att släppa taget om det som varit, att gå vidare efter en sån stor sorg. att mista ett barn är det värsta man kan gå igenom. varje dag som går blir det lite lite lättare och andas men nu när jag är gravid igen så känner jag fortfarande av denna enorma rädsla och stress att någonting är fel. så fort jag känner en konstig känsla i magen så blir jag rädd, när livmodern växer och det drar och sliter i min kropp så blir jag rädd att det är en dåligt smärtkänsla istället för en bra.
jag har inte känt en spark på några dagar och jag har bara väntat och väntat på att det ska kännas så varje gång det kurrar i magen så blir jag rädd. vågar jag hoppas på att det var en spark? för ungefär tre minuter sedan kände jag tre starka tryck, starkare än någonsin, vid sidan av naveln men jag vågar inte hoppas.
jag längtar så tills om en vecka då vi får fara på ultraljudet och se bebis/arnas hjärta slå. efter det vet jag att jag kommer vara lugnare och äntligen kunna njuta av att vara gravid.
snälla
stanna
kvar


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0