...
roadtrip..
familjeäventyr..
påväg till Skellefteå med min fina familj.mindmap
blä..
oroligt barn..
vaknade klockan halv 07.30 idag, bebis har sovit småsnuttar två gånger och en längre sväng på en timma. nu somnade han på mig i bärselen och klockan är 14.08. han har sovit kanske två timmar totalt, om ens det. snacka om oroligt barn. känns så hemskt och orättvist. min lilla älskling :/
så fort jag lägger ner honom så vaknar han och blir otröstbar så han ska få hänga på mig nu i några timmar i bärselen, även om det känns som min rygg ska brytas på mitten. sen ikväll ska jag pyssla om honom. mormorn kommer också så det känns skönt att jag får lite avlastning.
så fort jag lägger ner honom så vaknar han och blir otröstbar så han ska få hänga på mig nu i några timmar i bärselen, även om det känns som min rygg ska brytas på mitten. sen ikväll ska jag pyssla om honom. mormorn kommer också så det känns skönt att jag får lite avlastning.
det ordnar sig nog tillslut..
janne går i sömnen.
..
en hel natts sömn, tack..
jag är bra.
och så sitter jag här som så många hundratals gånger förut. det känns okej. mittemellan. trist att inte kunna klara mig själv men samtidigt tacksam över aatt jag har någonstans att vända mig när det blir jobbigt. som det är nu så är jag tacksam. jag får förståelse, stöd, uppmuntrande ord som gör att veckorna inte känns så hemskt usla. utan bara lite uselt.. idag fyller jag år och jag är glad att jag fortfarande känner pirret som man kände när man var liten. jag gillar när jag får uppskattning. när dom jag älskar säger och visar att dom älskar mig. just nu behöver jag mycket sånt så det är ju inte mer än lägligt.jag längtar tills min fina familj kommer och hälsar på. nu ska jag fortsätta lyssna och njuta av min musik. får passa på de få stunderna jag har ensamtid. man blir så gossig i kroppen av bra musik man gillar så det hjälper måendet.Nov. 12, 2012
grattis till mig :) 23 år gammal idag. igår funderade jag lite snabbt på vad jag åstadkommit tillochmed nu. första blev jag ledsen och självkritisk, men det är nog för jag är van det. sen så insåg jag att jag är gode jävla bra. har verkligen varit nere på botten men tagit mig upp och vunnit kampen.har varit nykter i 4,5 år.skaffat två yrkesutbildningar.kämpat mig igenom gymnasiekurser och har bara 900 poäng till min "student".har gjort och fött fram min fantastiska son som jag älskar så fruktansvärt mycket. med tanke på vart jag var för 5 år sen är det ett under att jag ens lever idag. så jag är minst sagt stolt över mig själv.fina lilla du..
mitt lilla charmtroll !!!
ensam i mörkret
mörk är natten innan gryningen..
bara för att man "ska" och "borde" enligt andra så måste man inte.
glöm aldrig det. aldrig någonsin.
Letar efter dig
Har du tappat bort dig själv igen?
Kom det är ok
Bara du kommer tillbaka någon gång igen
Och håller om mig
Så som du brukade göra
Säg att det är ok
Så att vi kan göra om allting igen
Men brutna ben gör ont
Och djupa sår de läker sakta
Så du är på din vakt
Håller dig borta akta, akta
Allt är som det skall vara
Men just nu vill jag hellre inte
Vara en del av
Spegelbilder mig jagar
Och allting går itu
Innan man hunnit vänja tanken
Samla mod igen
Mörk är natten innan gryningen
Mörk är natten innan gryningen
glöm aldrig det. aldrig någonsin.
Letar efter dig
Har du tappat bort dig själv igen?
Kom det är ok
Bara du kommer tillbaka någon gång igen
Och håller om mig
Så som du brukade göra
Säg att det är ok
Så att vi kan göra om allting igen
Men brutna ben gör ont
Och djupa sår de läker sakta
Så du är på din vakt
Håller dig borta akta, akta
Allt är som det skall vara
Men just nu vill jag hellre inte
Vara en del av
Spegelbilder mig jagar
Och allting går itu
Innan man hunnit vänja tanken
Samla mod igen
Mörk är natten innan gryningen
Mörk är natten innan gryningen
ljusnar..
..
..
att avreagera sig gör mycket. att få psyka ut en snabbis för att få ut all nedtrykta ångest, det var nog min lösning igår.
gick runt hela dagen och hade en sån äcklig ångest , äckligare än på många år. och så fick jag avreagera mig och det kändes såååå skönt. känslan efter var så fridfull (förutom att jag kände mig lite dum) och jag blev så avslappnad i huvudet.
dock skulle jag behöva få avreagera mig oftare. jag fyller på lagret med ångesten så snabbt.
idag har jag efterkontroll och jag hoppas allt är som det ska vara. tror ju det men samtidigt tänker jag alltid det värsta. det är jag duktig på. jag behöver att någon säger åt mig att det är lungt, det ser ut som det ska.
kan jag behöva att någon gör med allt annat också.
och nu är jag arg. skit också.
ska väll göra mig klar så jag kommer på andra tankar. se lite hem till midgård också.
äh
gick runt hela dagen och hade en sån äcklig ångest , äckligare än på många år. och så fick jag avreagera mig och det kändes såååå skönt. känslan efter var så fridfull (förutom att jag kände mig lite dum) och jag blev så avslappnad i huvudet.
dock skulle jag behöva få avreagera mig oftare. jag fyller på lagret med ångesten så snabbt.
idag har jag efterkontroll och jag hoppas allt är som det ska vara. tror ju det men samtidigt tänker jag alltid det värsta. det är jag duktig på. jag behöver att någon säger åt mig att det är lungt, det ser ut som det ska.
kan jag behöva att någon gör med allt annat också.
och nu är jag arg. skit också.
ska väll göra mig klar så jag kommer på andra tankar. se lite hem till midgård också.
äh
mörker
det är så obehagligt att vakna och fortfarande känna den där äckliga ångestklumpen i magen. vanligtvis brukar det ta någon minut innan den dyker upp igen. men nu var den där lika vidrig som när jag somnade av utmattning. efter många om och men stängde mitt huvud av. trodde jag fick en paus från smärtan men tydligen har den hållt i sig.
det förklara iofs varför jag har en sån hemsk huvudvärk.
det är så hemskt när man mår så dåligt och man har en sådan fantastisk son att ta hand om. jag känner mig så dåligt som mår som jag gör runt omkring honom. men samtidigt är det ju inte mitt fel att jag känner som jag gör. jag har ju blivit sårad tusen gånger om.
min son är 2 månader, utvecklas för varje dag och jag får riktigt fokusera min energi till att vara med i svängarna. jag kommer inte ens ihåg när han log första gången. ilskan och bitterheten i min kropp över att det är som det är, den är så energikrävande.
mina ord snurrar ihop sig och det känns som jagi nte hittar rätt på något. allt blir en stor svamlig klump.
kanske för det är så jag känner mig?
jo. jag har inte fått ett brev av gamlingen ännu men dock en muta som hängde på dörren. nu försöker han köpa oss också. som har alltid gör...
..
grund..
och så står jag här i vad som känns livets mitt och funderar på vart allt är påväg.
vilken riktning har mitt liv? och vilken riktning är det jag egentligen vill att det ska gå?
vilken riktning har mitt liv? och vilken riktning är det jag egentligen vill att det ska gå?
för som det ser ut nu är jag inte tillfredsställd alls på många punkter.
Jag har min älskade familj äntligen men det känns så trasigt. bära eller brista, fäkta eller fly. jag är less att hålla i för livet, kämpa det där lilla extra som man egentligen inte har kraften till. ovanför vattenytan men fasen inte många centimeter. när får jag känna botten med tårna?
jag vill slappna av snart. känna lugnet. surfa på vågorna. flyta med. skratta och verkligen få känna den varma Glädjen strömma genom min kropp. sådär när det pirrar så härligt i magen och kittlar i fingrarna. "mer, livet. MER. HÖGRE, FORTARE" att aldrig få känna sig mätt på upplevelser, känslor, kunskap, skratt. jag längtar, saknar och suktar. JAG VILL.
nu när jag sitter här och funderar på vart det är jag står och jämför vart det är jag vill så blir jag mörkrädd. det känns som mörkret slukar mig. det är så långt ifrån. och när jag tänker på hur jag ska ta mig dit så växer ångestklumpen i magen. jag inser att det kommer dröja mer än vad jag vill och kanske klarar av.
'
här och nu säger dom
men med dessa känslor och tankar i min kropp är det svårt att inte
men med dessa känslor och tankar i min kropp är det svårt att inte
känna då
glömma nu
och desperat längta efter sen...
glömma nu
och desperat längta efter sen...
fix
en lång och stor dag.
umgåtts, myst med familjen och fått ett samtal om något jag väntat på att få höra. det behövdes, verkligen.
jag är rädd för mina känslor. för vad jag kommer känna över vad som står i brevet.
är jag stark nog? kommer jag fixa det?
time to grow up och ta de tuffa men nödvändiga besluten för min sons bästa. och för mitt eget bästa.
nu vill jag vila..
umgåtts, myst med familjen och fått ett samtal om något jag väntat på att få höra. det behövdes, verkligen.
jag är rädd för mina känslor. för vad jag kommer känna över vad som står i brevet.
är jag stark nog? kommer jag fixa det?
time to grow up och ta de tuffa men nödvändiga besluten för min sons bästa. och för mitt eget bästa.
nu vill jag vila..
lights will guide me home.
who will fix me?
who will fix me?
